Del 9. Svärtan

Jag vaknar av väckarklockan 06:30, går upp och börjar dagen med att baka frukostfrallor. När första plåten är klar viker jag en handduk om frallorna, lägger byltet i en plastpåse och hänger den på grannarnas dörr. Andra plåten är till mig, den låter jag svalna på spisen.

Kl 08:00 sitter jag i skolsalen och tecknar, lyssnar på Allvarligt talat. När senaste avsnittet är slut går jag över till Sommarboken. Tove Janssons röst är trollbindande.

När jag är klar lyssnar jag på Bitter Sweet Symphony med The Verve, studerar teckningen. Jag tänker på ett ateljésamtal jag hade på Umeå Konsthögskola, med den omåttligt sympatiske målaren Andreas Eriksson. 

Han tittade mycket länge på mina teckningar, plötsligt utbrast han: "Det här är en historia om svärta."  

Jag tänker på hur mörka mina teckningar har blivit på sistone, min skrivare klarar inte av dem längre och det blir bara en svart sörja av alltihop. 

Jag undrar om det betyder något?